Varken en violin eller en gitarr har någon mekanik som "länkar samman" strängarna med den ljudalstrande komponenten, d.v.s. stråken respektive fingret/plektrumet. En flygel däremot har en mycket komplex mekanik bestående av ett flertal "länkar" som sammanbinder tangenterna med hammarna/strängarna. Som bekant är ingen kedja starkare än dess svagaste länk, och håller en av komponenterna i kedjan inte måttet så påverkas obönhörligen slutresultatet, ofta på ett mycket märkbart och negativt sätt.

Detsamma gäller givetvis även övrig mekanik såsom tex. pedaler. För att ge en fullgod funktion krävs av en flygeltrimning därför en grundlig översyn av ett relativt stort antal funktioner och komponenter i mekanikdelen och att ett antal åtgärder vidtas. Bland annat kan nämnas vandring, utlösning, eftertryck, avnickning, fångning, repetition och halvgång. Det är även mycket viktigt att mekaniken uppvisar god balans och minimal friktion för att den inte skall kännas för tung eller för lätt. Ingen pianist önskar en trög eller ojämn mekanik! Detsamma gäller pedalernas funktion, vilken skall uppfattas följsam, pålitlig och behaglig med en jämn och effektiv dämning.



TETRAEDER-MODELLEN

Den så kallade tetraeder-modellen består av fyra "hörn".

1. Hardware

2. Hammarlaget

3. Mekaniken

4. Stämning

Det är detta som en pianist behöver i sin hand; ett prisma som all interpretation går igenom.
Om ett eller flera av de fyra "hörnen" inte befinner sig i fullgott skick eller i balans med varandra, kan en flygel aldrig uppnå sin högsta potential. Inte tekniskt, inte tonalt och inte heller musikaliskt. Tre av de fyra hörnen (nr. 2, nr. 3 och nr. 4) måste alltid trimmas på plats för att man skall kunna skapa ett instrument med förutsättningar för en bra intonation och för att uppnå bästa möjliga slutresultat.

Med "hardware" avses "hårdvaran" och dess kondition. Närmare bestämt handlar detta om strängar, klaviaturfiltar, läderdetaljer, stämnaglar, resonansbotten, mässingsfjädrar, filten på hammarlaget, stiften och träet på steget och alla dessa komponenters skick. Är exempelvis strängarna slitna och klingar matt eller orent så hjälper det inte att trimma övriga "hörn" i tetraeder-modellen.

Vad beträffar hammarlaget så krävs att det uppvisar exakt rätt form vilket innebär både rätt konsistens och textur. En fiol får ton genom att man drar en stråke på strängen, en gitarr genom att man knäpper på strängen. På motsvarande sätt skapas tonen i ett piano eller en flygel genom att hammaren slår mot strängen. I en flygel är därför förhållandet mellan hammaren och strängen och hur dessa kommunicerar och samverkar av avgörande betydelse. Uppvisar inte hammarhuvudet exakt rätt form, konsistens och textur (ytbeskaffenhet, på engelska
resilience), och/eller saknar den rätta "studs"-egenskapen, så kan inte heller instrumentet låta bra. Detta som sagt oavsett flygelns skick i övrigt.